a sick day of life.

Jag kan inte säga annat än att det här känns som världens flopp någonsin. Det kanske jag inte tycker så länge till, men just nu gör jag.

Tänk att jag hade kunnat. I maj. Första maj 2008. Nej. Ibland gillar jag inte när han försöker hjälpa mig, för just nu stjälper han mest bara. Gör mig besviken och ledsen. Jätteledsen.

Och konstigt. Hon ringde sen. Och sa att hon tyckte att han var helt dum i huvudet. Det var jättekonstigt. Men tack. Sjukaste!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback