josifin

Ibland kan jag sakna dig, min allra bästa vän. Propofol.
Som nu till exempel. Nu skulle jag behöva en dutt. En dutt som får mig att somna in, och glömma tid och rum. Minuterna försvinner, vart tar man vägen?

Och jag utnyttjade dig så väl. Speciellt vid oönskat besök.
Ja. Jag kan känna känslan när det sakta strömmar in i kroppen, ut i blodomloppet. Som en behaglig rysning. Det forsar fram och drar ett svart täckte över kroppen. Ögonen blir tunga. Och du somnar så fort. Du försvinner. Du slutar tänka och du slutar känna. Du dör.