josifin

Det är alltid på kvällen det kommer. The feelings.

Och jag är väldigt ledsen nu.
All väntan. Vi hade inte ätit på jättelänge, men snart kom dom in med yoghurt och mackor till mig och mamma. Det var en kraftansträngning att tugga, men det var värre att resa sig upp ur stolen för att gå på toaletten.

Jag var så svag. Så jävla svag.
Det är jag nu också. Så jävla svag.

Och en boll i halsen. Blanka ögon.
Release me.