josifin

Okej. Jag har faktiskt ganska stor respekt för telefonförsäljare - för jag tycker synd om dom. Därför försöker jag åtminstone vara trevlig i telefon. Men för att jag ska vara det, så kräver jag att dom är trevliga mot mig.

I början av veckan ringde SvD (Svenska Dagbladet), och ville bjuda oss nyinflyttade i Älvsjö på tidningen i 6 månader. Jaja, självklart var det inte gratis, utan man fick betala 29 kronor i veckan för att den skulle bli utdelad, utdelningskostnad. Well well, tänkte jag, Emanuel kanske vill ha en tidning. Jag gjorde det helt klart att det gick att ändra sig. Och när jag sedan frågade Emma, så ville han inte ha en tidning, så vi bestämde oss för att säga upp det.

Idag ringde dom igen. Och ungefär såhär föreföll sig samtalet:
- Vi ringer runt och vill ge alla nyinflyttade i Älvsjö ett erbjudande om att få SvD i 6 månader helt gratis.
- Ja, men ni har redan ringt hit.
- Har vi? Jaha, vad hände då då?
- Nej, vi har ångrat oss, vi vill inte ha tidningen längre.
- Jaha, varför inte?
- Emanuel ville inte ha någon.
- Eeh, men du har väl en egen vilja?
- Eh, jaaa, men jag vill inte ha någon jag heller, och så kommer jag inte ens att vara här i sommar.
- Nehe, vart kommer du att vara då?
- I Norrköping.
- Vill du inte ta med dig tidningen dit då?
- Nej, jag har redan en tidning där, och vill inte ha någon.
- Tack hej!
- Hejdå.

JÄVLA SNORUNGE!