josifin

Är det jag som har köpt toalettpapper med hjärtan på?



(och det roligaste i detta inlägg var nästan att jag satt och googlade på toalettpapper för att hitta en illustration. Sen gick jag till skåpet och kollade vad det var. Och jag hittade min bild på Serlas hemsida.)

Jag måste hålla mig borta. Emanuel ligger i soffan i vardagsrummet och hostar som en tok. Och jag FÅR bara inte bli sjuk. Det skulle vara katastrofalt. För jag orkar inte. Orkar verkligen inte.

Jag ska ut och gå en promenad. Vädret sucks!

Om tio minuter måste jag hämta mina saker i tvättstugan. Sista tvätten inför hemfärd. Och vår tvättstuga har massa konstiga maskiner. Jag vet inte vad man ska ha alla till...?

Varje dag känns så lång, men går så fort. Varför?

Frostbiten i halsen. Sådär så att jag druckit två små koppar cacao cream nere i studion. Den är rätt god, och len mot halsen. Och det är mycket bra att slänga ner den skitvarm, så att halsen bränns sönder.

Jag hade tänkt sola idag, men mina pengar gick åt lunch istället. Vart är mitt efterlängtade bankkort? Och när ska mina böcker komma till megastore så jag kan hämta dom?

Nu ska jag sova, för nu är jag trött.

Jääävla Emanuel om han kommer hem ikväll/natt och stör min skönhetssömn!

En flod av saknad. Och ett evigt kasst mellan förflutet och nytt. Elin, min halva, saknade halva. Hallonfrukostar och bensinlock. Jag saknar dig så att jag går sönder. För får man en liten bit av det, så kan man bara sakna det mer.

Om en vecka åker jag till Norrköping, för sommaren. Jag känner mig inte riktigt redo.

Min röst försvann idag. Helt oväntat, och konstigt. Men nu känns det som att det börjar arta sig igen.

Kris står nere vid engångsgrillen och vänder. Jag är jättehungrig, och det ska bli gottgott med mat. :)

Blusfesten var grym.

Mycket grym!

Så grym att jag är sjukt pepp på utgång ikväll också. Och så blir det. Med en av gårkvällens saknade gäster.

Det är ofta man inte ser vad man har, förrän man förlorat det. Det borde stå i våra horoskop varje dag.

Keep up appreciate yourself and your closest.

Imorse stod jag framför spegeln och såg att jag hade väldigt gröna ögon. Jag undrar om det bara var tillfälligt...

Jag saknar fotostudion. Väldigt mycket!

Åkte ner på stan för att köpa en blus (=tröja/klänning/whatever till blusfesten). Köpte mig en klänning, men kände mig inte riktigt nöjd.

Det är sjukt stor skillnad på killshopping och tjejshopping. På två minuter hittade vi två potentiella blusar till Kris. Till mig sprang vi in i samtliga affärer - det ÄR bråttom! Men jag hittade inte ett skit. Kris blus blev en grön skjorta.

Ah, och sen fick jag med mig Kris på att sola. Men då slutar mitt bankkort att fungera. Det bara funkar inte. Helt värdelöst, och jag ska fan slänga skiten i papperskorgen. Jag kan inte ta ut pengar, och jag har inga kontanter. Det innebär att jag är en uteliggare nu.

Fucking mig och otur.

Nu ska jag gå hem från jobbet. Men vad ska jag göra, när jag inte har någon dator att sitta med. BUHUUUUUU!

Jag är en usel mor, totalt oansvarig och värdelös.

JAG GLÖMDE MIN DATOR HEMMA I NORRKÖPING!

Hur kan man göra en sådan sak? Katastrofalt! Och jag tänkte inte ens på henne förrän mamma ringde en timme efter att vi åkt hemifrån.

Buhuuu, hur ska jag klara mig?

Igår fightades jag och Vitamin. Wii Sports - boxning. Och skulle man ta två matcher om dagen, så skulle man fanimej gå ner i vikt.

Haha. 30årssången vi sjöng för syster på födelsedagen igår var till denna melodi. Och jag inte riktigt förstått innebörden av den sången förrän jag såg videon nu. För vår semesterlåt som vi gjorde för ungefär 10 år sen, med samma melodi, är så helt annorlunda.




Det var en helt vanlig dag ungefär som den här
Och det började redan på morgonen när
vi packade bilen som vi hade lust
Sen blev det en tripp till vår motsatta kust
Det var vår semester och planerna var
att lämna vardagsbekymrena kvar
Till Ramsvik kom fram, kände lukten av tången
då klingade sången

Ohooo, fyra tjejer, fyra tjejer. Ahhaaa. Från Söderköping, till Ramsvik. Ahhaaa. Från Söderköping.

Vi hade hamnat nånstans där vi kände oss lost
fast det fanns både bilar och stugor och så
Konstiga människor i lustiga kläder,
dom trodde väl att det var varmare väder
Som främlingar var vi i främmande land
våra stadskläder passade inte på strand
...

...
Vi gick fram frågade och dom svarade snart
Javisst är det där med er stugbokning klart


Ja, det är vad jag minns. Men som sagt, ungefär 10 år sedan.

Usch, jag kräks på den där korven i papperskorgen.

Uäääh!

Jag har ont i huvudet, och det har jag haft sedan igår, när jag och schwester var ute och gick med miniflisan. Not good. Min systers vision av det hela är att jag inte är van vid den friska luften.

Maybe, maybe not.

Någon som är sugen på korv? Vi städade studion idag.

Om en timme, och lite till, så åker jag hem till Norrköping. Och jag har en känsla av att det kommer att kännas litet.

En av mina msnkontakter heter just nu "på stan". Och liksom, shit vad olika. Jag säger aldrig att jag åker in till stan längre. För det finns inte här, det är för stort för att bli ett, på något sätt. I Norrköping finns allt (verkligen allt) på ett och samma ställe, och jag bor mitt i det. Det är inget projekt att ta sig dit, ospännande.

Jag och Kriskros ses alltid vid stora ställen, som Östermalmstorg, Sergels torg eller Medis. Det är spännande att aldrig riktigt veta vart man ska stå för att hitta den andra. Det är ungefär som att ses "på stan" i Norrköping. Vart? Inga mer direktiv. Cool.

Jag vet inte vad jag gillar mest, men just nu vill jag ha Stockholm, med avstånd och valmöjligheter. Jag gillart!

Eh, jo, man tackar.

Ställde så fint iordning med kaffe och macka inne hos deltagarna.

- Här kommer lite kaffe, och det finns bröd här om du vill ha. Smör och ost i kylskåpet.
- Ah, vad smarrigt. Tack!
(superkort tystnad)
- Är du gravid?
- Ehhh, neeeeeeej...!

Snacka om att inte veta hur girls ska tas. FY UNGE MAN!

(och sedan förklarade han bort det med att det berodde på min klänning. för att det såg ut som en "mammaklänning". men hallå, kolla runt, liksom, alla ser ut såhär!)

att byggarbetarna skrattade när jag sprang förbi dom och föll pladask ner i gräset. Ännu roligare kanske det var eftersom att jag bara snabbt reste mig upp och sprang vidare.

josifin. <sockerkorn&promenad.> [http://josifin.blogg.se] säger:
du då, fick inte du med dig någon? ^^

Marie säger:
nej jag sög en söt lång kille men sen blev jag av med honom  :)


hahaha! :D

sleep unwell?

Vafan, jag skulle gått en promenad klockan 10. Vad hände? Jag åt tre chokladbakelser istället. WHAAAAT?

Nej, nu får jag ta tag i mig själv. SATS - next stop.

Grått och tråkigt väder. Men jag ska ändå gå ut en promenad.

Och oj vad jag har vaknat fram och tillbaka hela natten. Jag sover så kasst.

Gooodleybye.

Nu är det helg, och jag har varit hemma idag. Jobbade hemifrån, med jobb som bestod av att göra ett inbjudningskort. (ett till!)

Mycket inbjudningskort nu. Mycket roligt.

Topp 10 som jag ser fram emot nu (utan inbördes ordning):

1. Malmö till Marie och kollo. Baka paj och mysa.
2. Jonas Gardell i Norrköping - 8 december (lååång längtan!)
3. Kristoffer bjuder på mat i sin nya lägenhet.
4. Elin kommer hem till Sverige och vi äter hallon till frukost.
5. Felicia har börjat stå upp, och jag längtar efter mina systerdöttrar.
6. Lata och soliga dagar i glasskiosken.
7. Jobbet jag får i höst, ett utomlandsprojekt som är ganska långt och känns väldigt roligt.
8. Jag åker ner till Portugal och hälsar på min syster som börjar plugga där.
9. Bra musik, fint väder, en rutig filt, cider och härliga vänner.
10. Grillkvällar.

Ibland är det bra att vara sjuk, för då får man unna sig saker. Det får man iof andra dagar också, men när man är sjuk har man en sjukt bra anledning till att göra det. Därför köpte jag godis idag. Mycket gott.

Om jag åker till jobbet imorgon återstår att se.

Still tiny. Och makead på Make-Up-Store.

Gamla cds med gamla bilder är kul, och lite jobbigt.

Och fult gjort av mig att då redigera den sista bilden så pass att jag tog bort mitt kännetecken. Men det var nog i den perioden jag helst ville vara utan.

...före och efter. Jag ser en markant skillnad, och jag mår dåligt av att titta på dom här bilderna...

Jag vill ha en man serverad på silverbricka.

Kan inte vänta tills sommaren tar mig med stormsteg. Inte ens en månad till juni - första sommarmånaden. Men sommarens baksida är inte att förglömma.

Vad som försvinner. Mitt hem - mitt Stockholm, mitt liv.

Nästa helgen är det grill. Alla som vill komma får. För det är avskedsgrill inför sommaren. Avsked till våra liv. Hejdå livet, vi ses i höst.

...eller så är det i sommar vi får tillbaka våra liv?

Nej. Jag tillhör här.

Medan Markus fortsätter rappa på taket börjar eftertexten att rulla.

Att se en film med syntolk är... annorlunda!

Tack för ikväll Mariesöt.

Förresten ljög jag.

Jag har ingen tidning hemma i Norrköping.

Dessutom glömde jag att han frågade vart jag var i höst.
- I Stockholm, svarade jag.
- Men då kanske du vill ha?
- Nej, jag har tidningen på jobbet.

Sen sa han hejdå.

Jag kan verkligen inte släppa den här traumatiska upplevelsen...

Okej. Jag har faktiskt ganska stor respekt för telefonförsäljare - för jag tycker synd om dom. Därför försöker jag åtminstone vara trevlig i telefon. Men för att jag ska vara det, så kräver jag att dom är trevliga mot mig.

I början av veckan ringde SvD (Svenska Dagbladet), och ville bjuda oss nyinflyttade i Älvsjö på tidningen i 6 månader. Jaja, självklart var det inte gratis, utan man fick betala 29 kronor i veckan för att den skulle bli utdelad, utdelningskostnad. Well well, tänkte jag, Emanuel kanske vill ha en tidning. Jag gjorde det helt klart att det gick att ändra sig. Och när jag sedan frågade Emma, så ville han inte ha en tidning, så vi bestämde oss för att säga upp det.

Idag ringde dom igen. Och ungefär såhär föreföll sig samtalet:
- Vi ringer runt och vill ge alla nyinflyttade i Älvsjö ett erbjudande om att få SvD i 6 månader helt gratis.
- Ja, men ni har redan ringt hit.
- Har vi? Jaha, vad hände då då?
- Nej, vi har ångrat oss, vi vill inte ha tidningen längre.
- Jaha, varför inte?
- Emanuel ville inte ha någon.
- Eeh, men du har väl en egen vilja?
- Eh, jaaa, men jag vill inte ha någon jag heller, och så kommer jag inte ens att vara här i sommar.
- Nehe, vart kommer du att vara då?
- I Norrköping.
- Vill du inte ta med dig tidningen dit då?
- Nej, jag har redan en tidning där, och vill inte ha någon.
- Tack hej!
- Hejdå.

JÄVLA SNORUNGE!

Ett inlägg om mitt kylskåp, och dess funktion. Och jag börjar med en bild som illustrerar allting ganska bra.



Den högra halvan är min. Den vänstra halvan är Emanuels. Men nu har han inte varit hemma sen i söndags, så nu har jag börjat inkräkta på hans sida. Do I have to pay for that?

However. Vad hände liksom? Vi är två 20åringar, utan överflöd med pengar. Ändå har vårat kylskåp sett ut som det gör nu ända sen vi flyttade in. Det är fan mer späckat än min systers (som har 3 barn och en man), säger hon själv. Frysen ser likadan ut.

Men varför finns det två senap? Jag äter inte senap, och köper inte heller. Den ena är nyss öppnad, och den andra är oöppnad. Och vi som sa att vi inte skulle ha dubletter av typ sånt. Ketchup till exempel ska vi dela på. Nu har vi 3 ketchups.

I Gamla stan hade jag ett miniminiminikylskåp. Hur fan klarade jag mig där?

Semifinal 1 - avklarad. Vi bakade chokladbollar (do you mind if I say: negerbollar?) till hela teamet. Det tog större delen av dagen. 2 kilo margarin åt vi upp. MUMSFILLIBABBA!

Ont i fötterna. Sovdags!
Då sa den tappre siste mohikanen - VILDA VÄSTERN ÄR EJ SOM FÖRUT!