josifin

En gammal låt, som jag inte hört på länge, finns på playlisten i WMP. Och när den helt plötsligt slumpades fram, utan förvarning alls, började jag gråta. Med hjärtat, med lungorna och ögonen.

Så liten, så sårbar. Att stå stilla i en orkan är nästintill omöjligt.

Dear friend, what's on your mind?