hjärtedagen.
Jag vet att det är sent... men jag skrev inlägget för länge sedan...
Undra hur många som har en rubrik med rubriken Alla hjärtans dag idag på sin blogg. Eller någonting i den stilen i vilket fall.
Ett kommersiellt jippo, tycker många. Men meningen är väl inte att man ska köpa saker till varandra, utan att man ska visa sina nära och kära att de är stjärnor.
Singlarnas dötid, dags-att-gå-i-ide-för-en-dag-dagen. I den kategorin är jag. Men inte för att jag är singel, utan för att jag känner mig så extremt ensam, och inte ens har min kära mor här att krama om (tack för det fina kortet!). Ingen att småprata bort natten med. Jag har inte hört det minsta från människor som jag trodde skulle höra av sig. Jag har inte hört ett knyst ifrån några som står mig närmast om hjärtat. Och det svider.
Men jag har världens bästa jobb, med världens bästa arbetskamrater. Och aldrig har jag fått så många komplimanger för att jag har klippt mig någongång, som jag har fått nu. En dag på jobbet (en dag som denna) får en att känna sig mindre ensam.
Och jag skulle gärna se vår alles Kriskros skriva ett snyggt inlägg om The heart day, i sin blågg.