destination, buss 144.

Jag tror att min roadtrip började redan igår. Eller idag, om man ska vara så. För nu har jag dygnat, ganska rejält också.

Godnatt. Och tack för ikväll.
Ödet, mamma, jag tror också på ödet. :)

Screw magont. Go dancing!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback